Mer Ligeti: Kyrie: Molto espressivo från Requiem (skrivet i mitten av 1960-talet för Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören). * Under sina sista år planerade han en opera baserad på Alice i Underlandet: en bok han fann ridiculous and terrible at the same time (intervju från 1978) * Do the math listar Ligetis särdrag. * Micropolyfoni. * Även om det för "berörda parter" kan låta högst besynnerligt så är jag böjd att tro att Bo Nilsson, Stockhausen, Boulez och t.ex. Györgi [sic] Ligeti bakom all "annorlunda"-klang döljer utpräglade romantiska drag. (...) "Realismen" i den romantiska och "helt nya klanger" i den radikalt "moderna" musiken är inte så långt ifrån varandra. (Werner Wolf Glaser i Vestmanlands Läns Tidning, 3 dec 1966) * My compositions defy all attempts to categorise them: they're neither avant-garde, nor traditional, nor tonal, nor atonal. And certainly not post-modern, for dramatizing the past in ironic fashion is something that is completely foreign to me. (On an overgrown path) * ... quasi-neodadaistiska provokationer (Ove Nordwall i Sohlmans musiklexikon om Poème symphonique för hundra metronomer) * Fredrik Ullén, över telefon från Philadelphia, betecknar Ligetis repertoar som "väldigt brokig, något han själv också var medveten om", men noterar beröringspunkter mellan de senare och de tidiga verken: I Musica ricercata, som han skrev på 1950-talet, finns ett stycke där vänsterhanden rullar i gång ett riff, medan högerhanden spelar en motrytm. Det polyrytmiska som han utvecklade i sina sena stycken fanns som idé redan då. Ullén kände Ligeti personligen, kallar honom "extremt snabbtänkt, idérik, ganska okonventionell, väldigt rakt på sak". * Ligeti, sedan Stockhausen kallat 11/9 2001 "the greatest work of art ever": Stockhausen should be locked up in a psychiatric hospital.