"Att provocera är så jävla tråkigt", sa konstnären Anneé Olofsson när jag träffade henne igår. Det tycker inte männen bakom Unpop, en konstsida, sort of, som gör allt vad den kan för att provocera lite (via Eye of the Goof). Det mesta är dock fjanterier, några anslående bilder till trots. Själv är jag skamlöst pro-pop, och var uppe redan klockan fem i morse och lyssnade på gamla Aqua-låtar (ett mästerverk som "Candyman" lyckas ju, på sina tre minuter, baka in fler tankeväckande, oroande/fascinerande betydelsenivåer än alla "provokativa", stipendiefinansierade ludicrous art stunts tillsammans).
torsdag, september 08, 2005
Previous Posts
- Stulet från I Love Music (orkar inte åtgärda prick...
- Schumann är rolig om inte annat för att ha skrivit...
- Jag fick idag tillfälle att uppleva det nya Melker...
- En collageblogg, som alltid när det gäller collage...
- Amidst the horror, American broadcast journalism j...
- [...] revolutionary movements in pop culture have ...
- Only at the rim does the day tremble and shine.
- Fats Domino, Irma Thomas, Allen Touissant, Dr John...
- Ytterligare feedback om Västerås tidiga graffitihi...
- Upphittat för 20 kronor på Myrorna: Det är bara en...
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home