Någon som minns Samtidsmagasinet Salt, radikalkonservatismens snabbt urspårade och kortlivade röst i svensk debatt? (Jag har ett par nummer undanstoppade någonstans; det var en riktigt osalig blandning.) I senaste Arbetaren har Mohammed Omar en rolig tillbakablick - tyvärr inte publicerad på nätet - om hur det gick till när tidskriften planerades:

Inspirationskällorna var många: kvinnoprästmotståndare, sedesvakanister, Opus Dei, det indiska kastväsendet, sydstaterna, tyska radikalkonservativa, franska monarkister och samurajerna. Men de behövde en muslim också. Då bjöd de in mig, och jag dit för att se vilka de var. [...] Tiden gick, vi förlorade kontakten och jag glömde incidenten. Efter flera år, och resor i Afrika, kom jag plötsligt att tänka på De Geer, Nugert och de andra. Vad hade det blivit av kretsen kring salt? [Per] Landin hade gjort avbön i en tidningsartikel. Det var inte första gången han smet från ansvar. På väg hem från De Geer hade vi delat taxi. Han sprang från notan och lämnade mig i sticket. Jag hade inga pengar och fick sova i fyllecell på polisstationen.