[I bokhyllorna på Ikea, vanligtvis fullmatade med oattraktiva och osäljbara böcker, såg jag fler osprättade exemplar av Erik Beckmans Jag känner igen mej (Bonniers, 1977). Jag frågade personalen om jag fick köpa en av dem. Det fick jag inte.]
tisdag, juni 13, 2006
Previous Posts
- Mer Ligeti: Kyrie: Molto espressivo från Requiem (...
- Ligeti död. [Ett av mina tidiga möten med den samt...
- Kinky Afro om livet på svenska kulturredaktioner. ...
- Som en liten hyllning till Trinidad-Tobago kommer ...
- Haha: Yes Roundabout i bisarrt koreograferad skolk...
- Via Pollock's bollocks hittar jag följande obetalb...
- Tandkrämskuriosa: MC Hammer-tandkräm, tandkräm med...
- Är det för detta vi ska minnas Ringo Starr?
- Rekommenderat: videoinstallationen The Middle East...
- Två kortfilmer av Peter Greenaway: Intervals (1967...
3 Comments:
Konstigt. Jag har läst i nån sorts trivselreportage om Ikea att folk ibland frågar om de får köpa böckerna, och att de brukar sälja om nån frågar.
På IKEA i Frankrike har de svenska böcker. Antagligen har de det över hela världen.
Fast jag har aldrig sett någon jag velat köpa, men jag tycker det var snålt av dem att inte vilja sälja dig en bok.
Killen jag frågade gav mig en blick som om det var det konstigaste han hört.
Skicka en kommentar
<< Home