Jag gillar Fabian Göransson och Johannes Klenellels serieintervju med Bill Drummond i senaste numret av Galago - inte så mycket för vad som sägs egentligen (det är rätt väl upptrampad mark), utan för att jag gillar serieintervjun som form och jag gillar att de vågar släppa in sig själva, sina egna förhoppningar inför mötet med Drummond, sin egen oförställda, lite nördiga entusiasm: en subjektivitet som mediet tycks underlätta. // En annan serietecknare som på ett föredömligt sätt resonerar kring sin egen relation till sina ämnesval är Marcus Ivarsson, aktuell med den utmärkta och självrannsakande e-boken MerzMarco, som handlar lika mycket om Kurt Schwitters som Ivarssons personliga motiv för sitt passionerade intresse för dadaisterna.