Terry Eagleton har säkert rätt i en del i sin sågning av Richard Dawkins The God Delusion i LRB (via Pressylta), men sedan när är han mannen att anklaga någon annan för att inte ge motståndaren hans bästa argument? Att karikera och förenkla andras ståndpunkter är ju ett av hans mest beprövade retoriska knep (cf hans Literary Theory, passim).