"För övrigt har jag hittat din blogg", stod det i ett mejl jag fick alldeles nyss.

Jaha, bäst jag skriver något då.

Jag är mitt uppe i ett plågsamt, deprimerande recensionsuppdrag. Jag läser Camilla Läckberg, "Sveriges bäst säljande författare 2006 och belönad med Folkets Litteraturpris". Hon skriver så illa att jag knappt tror det är sant. Hennes språkliga tondövhet är outhärdlig - sällan har 400 deckarsidor varit så svårforcerade.

Kapitel efter kapitel lunkar på, med ändlösa dialoger, ovidkommande information, språkliga otympligheter, utan någon som helst dramaturgi:

Han skakade på huvudet och plockade upp tråden igen. "Som sagt, jag har rapporten från Torbjörns tekniker här. Och den kan väl sammanfattas med orden 'inga överraskningar'. Det finns en del av både skoavtryck och fingeravtryck, och vi bör självklart gå igenom samtliga. Gösta, du ser till att vi får de där grabbarnas avtryck för uteslutning, och även broderns är väl lämpligt. I övrigt ..."

... personteckningar på serietidningsnivå:

"Tro på det", fnös Mellberg. "Idiotiskt påfund det där. Vuxna karlar som ska hålla på och byta blöjor och koka barnmat. Nej, det är i alla fall ett område där det var bättre förr. Vår generation karlar slapp sådant där trams och kunde istället göra sådant vi var bättre ämnade för, så fick fruntrimen
sköta ungarna."

... överflödiga ord:

"Så där ja", sa han belåtet när han var färdig.

... klumpiga formuleringar:

... soldaterna såg ut att vara upptagna av någon form av syssla

... onaturliga repliker:

"Han var en sann historiker, noggrann med fakta och ytterst petig med att visa sanningen så som den var, inte så som han eller någon annan hade önskat att den var. Erik målade inte. Han lade pussel. Sakta, sakta, bit för bit, plockade han fram hur verkligheten hade sett ut. En bit av en blå himmel där, en bit av en grön äng där, tills han till slut kunde visa upp resultatet för omvärlden. ..."

Camilla Läckbergs böcker sålde ifjol i 800.000 exemplar. Jag begriper det inte.