Vi brukade byta låtar över Soulseek. Det hände då och då att en låt jag skickat kom tillbaka några dagar senare, ommixad och omstöpt. Det händer fortfarande, när jag lyssnar på musik, att jag tänker "vad hade Jesper kunnat göra med det här? Med den här basgången eller det här introt?" Och när jag inser att frågan aldrig kommer att besvaras, överfaller den mig återigen, sorgen och saknaden.

Jag lärde känna Jesper genom Ung Vänster i Västerås. Han var sju år yngre än jag och våra livssituationer var rätt annorlunda - han var på väg att avsluta gymnasiet, jag hade just på allvar kommit in i yrkeslivet - men vi hade alltid lätt för att prata med varandra, under långa fikastunder på Kalle på spången. Han var begåvad, kreativ, rolig och omtänksam som få.

Det har gått en tid sedan olyckan nu. Vardagen går vidare, men den obegripliga tomhetskänslan består.