Haha.
Doodle by Lee. The code for this doodle and other doodles you can use on your blog can be found at Doodles.
Disparate! Flintlock the crabapple a butternut!
Doodle by Lee. The code for this doodle and other doodles you can use on your blog can be found at Doodles.
Min egen slutsats får bli: den enda kritik som går att bemästra är den kritik som är så subjektiv som möjligt. Det handlar om att bygga relationer under lång tid. För någonstans där ute i dimman blir summan av alla subjekt – objektiv. Vi tror oss veta varför vi plötsligt befinner oss på samma våglängd som en viss musik och läsare. Men vi vet inte – och inte ens det vet vi. Vilket inte innebär att musikupplevelsen i alla lägen ligger utanför språkets domäner.Mikael Strömberg skriver om musikkritik i dagens Aftonbladet. Och ärligt talat: jag förstår ingenting. Jag tycker det är en förvirrande och ofärdig text, som börjar med en intressant premiss (att "musikkritikern är utdöende"), sedan förlorar sig i historiska referenser och ymningt citerande, bara för att till sist utmynnar i ett gigantiskt uppblåst frågetecken. Det är frustrerande, för frågan intresserar mig. (Här är en bättre utgångspunkt för fortsatt diskussion.)
AmiinaDet är något med det här storögda, tillgjort naiva myspys-tonfallet som irriterar mig bortom det rimligas gräns - och det mest frustrerande är att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det är som stör mig så. Det är väl trevligt med tomtebloss? Vem kan ha något emot något som är älskvärt? Och även om den här retoriken kan få mig att inte vilja lyssna på annat än AC/DC, Peter Brötzmann och 50 Cent ett tag, gillar jag ju också mycket musik som på olika sätt uttrycker bräcklighet och sårbarhet (det finns nog ingen skiva jag tycker mer om än Robert Wyatts Rock Bottom, till exempel) - men det finns också en affekterad skörhet, välanpassad, exkluderande och tryggt förskansad i den goda smakens centrum.
"Kurr"
(Ever/Playground)
Sigur Rós stråkkvartett beger sig ut på sällsamma, speldosetindrande villovägar genom ett Brian Eno-landskap kantat av naivistisk elektronik. Albumet "Kurr" är minst lika älskvärt som tomteblossprakande ep-debuten "AnimaminA".